Ticket to Ride Europe
Ja. Mina kära sambo kom i veckan hem med ännu ett brädspel, något han brukar göra titt som tätt. Denna gång lyckades vi också testa spelet inom ett år, redan i fredags faktist. Jag var nervös för det såg svårt ut, regelboken var tjock och det är alltid jobbigt att börja spela nya spel. För det första var regelboken på flera språk så det löste det hela med att den var tjock. För det andra var det ju små tåg med...allt blir lättare om man har prylar att leka med när man spelar! Och för det tredje var det riktigt lätt att komma igång och bemästra spelet. Första gången vi spelade var vi koncentrerad på oss själva. Andra gången började vi inse att man ibland måste skynda sig att ta en sträcka innan någon annan hinner dit...och i svängen också sabba för den andra. Men det går inte att koncentrera sig på att sabba...man måste lägga alla sina tåg på att vinna. Iaf så spelade vi det minst 5 ggr på kvällen. Det är inte bara lätt att komma in i, det tar inte flera timmar att slutföra vilket jag tyckte var ett plus. Jag tycker designen är snygg, ingenting känns plastigt eller skört. Och man får tåg att leka med! Kan det bli bättre? Jag ger spelet Ticket to Ride Europe 4/5.
(Fullpott får nog inget spel...om inte jag vinner konstant dåra:p)
Handling:
Ticket to Ride is an exciting cross-country train adventure game. Players collect train car cards that enable them to claim European railway routes. The longer the routes, the more points they earn. Additional points come to those who can fulfill their Destination Tickets by connecting two distant cities, and to the player who builds the longest continuous railway.
(Fullpott får nog inget spel...om inte jag vinner konstant dåra:p)
Handling:
Ticket to Ride is an exciting cross-country train adventure game. Players collect train car cards that enable them to claim European railway routes. The longer the routes, the more points they earn. Additional points come to those who can fulfill their Destination Tickets by connecting two distant cities, and to the player who builds the longest continuous railway.
Valiant och de fjäderlätta hjältarna
Ännu en barnfilm.
Jag vart inte så förtjust.
Inte så att jag satt och hade tråkigt men den hade inget djup, storyn var snabbt ihopkrafsad och överspelad, karaktärerna stereotypa och grafiskt dög den. Dessutom, vem vill sätta sina barn framför en film där Plikten framför allt är mottot? Inte jag iaf. Dom skryter med att det är samma producenter som till Shrek 1 och 2. Låt inte det lura er. Det är bara producenterna och inte programmerarna eller storyskrivarna (hoppas jag) som är samma lika. Tack vare vårt surroundljud (bli imponerade tack) så är det dock lite maffigt ljud i den. Men ingen sång eller dylikt som biter sig fast. Det vart bara lite mäktigare när bombplanen svepte in. Så betyget blir nog bara 2/5.
Handling:
Den lilla duvan Valiant drömmer om att bli flygaräss och få bära uniform i imperiets färger. När de otäcka falkarna slår ut hela duvlaget får Valiant chansen. Han hamnar i ett udda gäng med samma dröm som han själv har.
Jag vart inte så förtjust.
Inte så att jag satt och hade tråkigt men den hade inget djup, storyn var snabbt ihopkrafsad och överspelad, karaktärerna stereotypa och grafiskt dög den. Dessutom, vem vill sätta sina barn framför en film där Plikten framför allt är mottot? Inte jag iaf. Dom skryter med att det är samma producenter som till Shrek 1 och 2. Låt inte det lura er. Det är bara producenterna och inte programmerarna eller storyskrivarna (hoppas jag) som är samma lika. Tack vare vårt surroundljud (bli imponerade tack) så är det dock lite maffigt ljud i den. Men ingen sång eller dylikt som biter sig fast. Det vart bara lite mäktigare när bombplanen svepte in. Så betyget blir nog bara 2/5.
Handling:
Den lilla duvan Valiant drömmer om att bli flygaräss och få bära uniform i imperiets färger. När de otäcka falkarna slår ut hela duvlaget får Valiant chansen. Han hamnar i ett udda gäng med samma dröm som han själv har.
Pirates:Legend of Black Kat
Pirates:Legend of Black Kat
Egentligen är recensionen på den sidan mycket bättre än något jag kan skriva nån gång. Men jag får väl skriva en egen åsikt iaf även om jag håller med om allt på sidan.
Det är en roligt, fungerande och spännande spel. Eftersom jag betalade 99:- eller 199:- för det var det väl värt pengarna också. Man iträder sig rollen som Kat, en ung kvinnlig(!) pirat som tar som sin uppgift att hämnas sin far och mor och hitta skatten. Woho pengar! Det finns också en bad guy vilket jag inte fattade förräns långt senare, över huvudtaget var storyn lite svår att greppa i början men det klarnade mer och mer efter hand. Det kan också bero på att jag började spela det någon gång 2004 och avslutade det först nu:p Jag vet inte hur lång tid det tar då spelet inte har inbyggd räknare, vilket är synd. Jag gillar att veta det.
Kontrollerna är underbara och för mig fungerar dom utmärkt. Det enda som behövs är vana och säg det spel som inte kräver det. Man kan själv bestämma över kameran, jag önskar mig bara en möjlighet att vinkla den uppåt och neråt lite mer. Fienderna är lagomt svåra, och med lite taktik löser man det mest. Även om jag ska erkänna att min taktik oftast går ut på att slå frenetiskt. Något Kat gör mycket tacksamt och snyggt. Bossarna är inte överdrivet svåra utan det gäller att klura och testa och inte vara rädd för att testa igen efter game over. Dom få ggr man kör fast finns det walkthroughs att kolla in men annars finns en mycket praktisk lista över olika goals man håller på med. Mycket bra då man som jag spelar en gång varje år:p Karaktärena finns inte mycket att orda om, dom är inte särskilt djupa och någon karaktärsutveckling finns inte om man inte beaktar slutet. Grafiken är helt okej, inte i stil med FFX men FFX var å andra sidan grötig och jag kommer bara ihåg att man blev grymt imponerad i början men hade svårt att hitta i terängen. P:LoBK har en grafik som är gångbar och en musik som är medryckande. Röstskådespeleriet var inget jag reflekterade noga över men det kändes okej ut också.
Sammantaget är det ett bra spel, snudd på mycket bra. Värt att köpa men kanske inte betala 500:- för. Jag är å andra sidan snål och köper inga spel alls. Jag skulle kunna betala 300:- för det här spelet nu när jag vet att det är värt pengarna.
Spela det!
Egentligen är recensionen på den sidan mycket bättre än något jag kan skriva nån gång. Men jag får väl skriva en egen åsikt iaf även om jag håller med om allt på sidan.
Det är en roligt, fungerande och spännande spel. Eftersom jag betalade 99:- eller 199:- för det var det väl värt pengarna också. Man iträder sig rollen som Kat, en ung kvinnlig(!) pirat som tar som sin uppgift att hämnas sin far och mor och hitta skatten. Woho pengar! Det finns också en bad guy vilket jag inte fattade förräns långt senare, över huvudtaget var storyn lite svår att greppa i början men det klarnade mer och mer efter hand. Det kan också bero på att jag började spela det någon gång 2004 och avslutade det först nu:p Jag vet inte hur lång tid det tar då spelet inte har inbyggd räknare, vilket är synd. Jag gillar att veta det.
Kontrollerna är underbara och för mig fungerar dom utmärkt. Det enda som behövs är vana och säg det spel som inte kräver det. Man kan själv bestämma över kameran, jag önskar mig bara en möjlighet att vinkla den uppåt och neråt lite mer. Fienderna är lagomt svåra, och med lite taktik löser man det mest. Även om jag ska erkänna att min taktik oftast går ut på att slå frenetiskt. Något Kat gör mycket tacksamt och snyggt. Bossarna är inte överdrivet svåra utan det gäller att klura och testa och inte vara rädd för att testa igen efter game over. Dom få ggr man kör fast finns det walkthroughs att kolla in men annars finns en mycket praktisk lista över olika goals man håller på med. Mycket bra då man som jag spelar en gång varje år:p Karaktärena finns inte mycket att orda om, dom är inte särskilt djupa och någon karaktärsutveckling finns inte om man inte beaktar slutet. Grafiken är helt okej, inte i stil med FFX men FFX var å andra sidan grötig och jag kommer bara ihåg att man blev grymt imponerad i början men hade svårt att hitta i terängen. P:LoBK har en grafik som är gångbar och en musik som är medryckande. Röstskådespeleriet var inget jag reflekterade noga över men det kändes okej ut också.
Sammantaget är det ett bra spel, snudd på mycket bra. Värt att köpa men kanske inte betala 500:- för. Jag är å andra sidan snål och köper inga spel alls. Jag skulle kunna betala 300:- för det här spelet nu när jag vet att det är värt pengarna.
Spela det!
Nanny McPhee
Vi har sett barnfilmen Nanny McPhee.
Ingenting jag rekommenderar en vuxen men jag antar att lättlurade barn tycker om den. Den var rätt så patetiskt och smålöjlig. Hur snabbt kan barn lära sig att uppföra sig? Inte så snabbt iaf :P
Jag gillade Emma Thompson (som spelade huvudrollen...hoppas jag) i hennes roll. Hennes "Hmpf" var oförglömliga.
När jag tänker efter var den rätt löjlig men medans jag såg så var det en mysig film. Se den med småsyskonen eller barnbarnen en regning söndag.
Ingenting jag rekommenderar en vuxen men jag antar att lättlurade barn tycker om den. Den var rätt så patetiskt och smålöjlig. Hur snabbt kan barn lära sig att uppföra sig? Inte så snabbt iaf :P
Jag gillade Emma Thompson (som spelade huvudrollen...hoppas jag) i hennes roll. Hennes "Hmpf" var oförglömliga.
När jag tänker efter var den rätt löjlig men medans jag såg så var det en mysig film. Se den med småsyskonen eller barnbarnen en regning söndag.
Melodifestivalen 18/2
Vilket klent startfält ändå. Det var riktigt skoj att dom var i Leksand, men mer än så var det inte.
Lena PH som programledare...tja, hon verkade både nervöst och stel och hennes skämt slog inte alltid väl ut, ibland slog dom inte för man förstod inte vad hon sa, en del var helt enkelt inte roliga och en del log man åt. Som hon sa efteråt att det inte spelade någon roll om publiken tyckte hennes skämt var rolig. Det visar på att hon inte är någon programledare. En programledare ska leda, underhålla, informera. Inte stå på scen och egoboosta sig själv. Trots det hoppas jag att hon lugnar ner sig till nästa lördag och lyssnar mer på folket som brukar stå för skämten som programledarna säger.
Mellannummret var det bästa dock! Det var otroligt fascinerande och man kunde aldrig riktigt avgöra huruvida det var en eller flera därinne även om min gissning var på en ensam människa. Skoj hur som helst! De böljande färgerna och mysteriet hur långa personen inuti masken egentligen var räckte för att hålla en fokuserad hela numret.
Låtarna:
Simone Moreno ”Aiayeh (the music of the samba)"
Men kom igen, jag har aldrig sett en sådan stel sångerska! Låten var tråkig, hon var osäker, scenkläderna för korta och hennes röst var darrig. En åttondeplats blir bra för henne. Tack å lov.
Electric Banana Band ”Kameleont”
Hm, okej, för att vara ärlig. Ni gubbs gick nog enbart vidare till Andra Chansen pga. fast förankring i svenska folket. För jag menar, så himla bra låt hade ni inte. Men nog sitter den fast i hjärnan och jag nynnar på den nu. Den enda låt som jag tror fastnade riktigt. Tyvärr hör ni inte hemma i schlagersammanhang och jag håller tummarna för att det inte änr ni som ska kvala in oss.
Anna Sahlene ”This woman"
Jag blev chockad över henne påkläddhet men glatt förvånad. Det var snyggt! Låten känns klen så här i efterhand eftersom jag knappt kommer ihåg hur den låter. Dock tyckte jag den var helt okej under tiden dom sjöng. Jag är osäker på hennes placering, en femteplats, men alla kan ju inte gå vidare. Jag har inte tänkt att gråta.
Magnus Bäcklund ”The name of love”
Vem har klätt på honom?! Låten var helt okej, pampig och fin text har jag för mig. Blandar gärna ihop honom med Andreas Johnsons låt. Det var tur att han gick vidare till Andra Chansen så man får chansen att höra honom igen!
Linda Bengtzing ”Jag ljuger så bra”
Okej, gillade hennes klädbyten, alla tre klänningar var supersnygga även om den sista var knäppet för kort på andra sidan men den långa sidan var pricken över i:et. Favoriten är nog den mellersta hårdrocksinspirerade. Hennes låt var sådär...jag gillade inte hennes förra året men har på senare tid ändrat mig. Denna var så myckt sämre än henna gamla. Jag kan inte tvinga fram melodin till refrängen. Vet inte ens hur refrängen gick. Men kanske den enda låt som var en schlagerlåt. Finalen hoppas jag att hon inte vinner.
Pandang ”Kuddkrig"
Aw! Sötnosar! Lammkött nästintill. Är jag den enda som tyckte dom var helt okej? Fast det var svårt att höra vad dom sjöng så hördes det att deras röster höll bra och texten var medryckande. Det brukar dock vara svårt att höra vad rappare sjungare live men jag är säker på att om man hade hört vad dom sjungit hade fler gillat dom. Dock är dom är lika mycket schlager som EBB. Bra mycket snyggare stylade var dom än alla de andra killarna i tävlingen.
Hannah Graaf ”Naughty boy”
Detta var en artist med en låt som var dömd, tuggad på och utspottade så fort jag visste att hon skulle vara med. Döm om min förvåning när hon var både stilfull, låten var helt okej och jag faktist uppskattade den. Tydligen hade hennes röst varit osäker men det var jag för okoncentrerad för att höra. Otroligt snygg klänning. Som kommentatorn Pekka uttryckte: "Kvinnliga artister av båda kön har slängt lystna blickar på den klänningen." ASG! Synd på henne som inte kom vidare till Andra Chansen åtminstone:(
Andreas Johnson ”Sing for me”
Ursäkta mig, jag måste spy lite. UÄRK!
Men fan i helvete har ansvaret för hans styling. Den personen borde släpas ut i gränden och skjutas! (gammalt Gustavcitat) Det kan tänkas att hans kostym var okej men herrejävlar vilken ful och äcklig artist. Det var nog tur att han hade artistpass annars hade han förpassats ut till A-lagarna på bänken. Äckligt fett hår (hatar sånt) och glosögda ögon med stora mörka ringar under ögonen. UUUUUsch! Men låten var okej, så om man blundade, lät hjärnan förtränga hans utseende och bara lyssnade funkade den faktist. Förvånad dock att tv-publiken släppte igenom ett sådant uppträdande. Det var flax för honom. Men om han inte ändrar sitt utseende borde han släpas ut i gränden och skjutas.
_______________________________
Hrm, okej, det är nu fritt fram att ta tills sig min åsikter som sant och rätt. Vad som däremot inte är tillåtet är att komma med någon som helst slags kritik gentemot mig.
Summa sumarum:
Klent av musiksverige. Det finns inte en enda Schlagervinnare bland dessa. Får vi hoppas iaf. Något mer vi får hoppas på är att det bara kan bli bättre hädanefter.
Lena PH som programledare...tja, hon verkade både nervöst och stel och hennes skämt slog inte alltid väl ut, ibland slog dom inte för man förstod inte vad hon sa, en del var helt enkelt inte roliga och en del log man åt. Som hon sa efteråt att det inte spelade någon roll om publiken tyckte hennes skämt var rolig. Det visar på att hon inte är någon programledare. En programledare ska leda, underhålla, informera. Inte stå på scen och egoboosta sig själv. Trots det hoppas jag att hon lugnar ner sig till nästa lördag och lyssnar mer på folket som brukar stå för skämten som programledarna säger.
Mellannummret var det bästa dock! Det var otroligt fascinerande och man kunde aldrig riktigt avgöra huruvida det var en eller flera därinne även om min gissning var på en ensam människa. Skoj hur som helst! De böljande färgerna och mysteriet hur långa personen inuti masken egentligen var räckte för att hålla en fokuserad hela numret.
Låtarna:
Simone Moreno ”Aiayeh (the music of the samba)"
Men kom igen, jag har aldrig sett en sådan stel sångerska! Låten var tråkig, hon var osäker, scenkläderna för korta och hennes röst var darrig. En åttondeplats blir bra för henne. Tack å lov.
Electric Banana Band ”Kameleont”
Hm, okej, för att vara ärlig. Ni gubbs gick nog enbart vidare till Andra Chansen pga. fast förankring i svenska folket. För jag menar, så himla bra låt hade ni inte. Men nog sitter den fast i hjärnan och jag nynnar på den nu. Den enda låt som jag tror fastnade riktigt. Tyvärr hör ni inte hemma i schlagersammanhang och jag håller tummarna för att det inte änr ni som ska kvala in oss.
Anna Sahlene ”This woman"
Jag blev chockad över henne påkläddhet men glatt förvånad. Det var snyggt! Låten känns klen så här i efterhand eftersom jag knappt kommer ihåg hur den låter. Dock tyckte jag den var helt okej under tiden dom sjöng. Jag är osäker på hennes placering, en femteplats, men alla kan ju inte gå vidare. Jag har inte tänkt att gråta.
Magnus Bäcklund ”The name of love”
Vem har klätt på honom?! Låten var helt okej, pampig och fin text har jag för mig. Blandar gärna ihop honom med Andreas Johnsons låt. Det var tur att han gick vidare till Andra Chansen så man får chansen att höra honom igen!
Linda Bengtzing ”Jag ljuger så bra”
Okej, gillade hennes klädbyten, alla tre klänningar var supersnygga även om den sista var knäppet för kort på andra sidan men den långa sidan var pricken över i:et. Favoriten är nog den mellersta hårdrocksinspirerade. Hennes låt var sådär...jag gillade inte hennes förra året men har på senare tid ändrat mig. Denna var så myckt sämre än henna gamla. Jag kan inte tvinga fram melodin till refrängen. Vet inte ens hur refrängen gick. Men kanske den enda låt som var en schlagerlåt. Finalen hoppas jag att hon inte vinner.
Pandang ”Kuddkrig"
Aw! Sötnosar! Lammkött nästintill. Är jag den enda som tyckte dom var helt okej? Fast det var svårt att höra vad dom sjöng så hördes det att deras röster höll bra och texten var medryckande. Det brukar dock vara svårt att höra vad rappare sjungare live men jag är säker på att om man hade hört vad dom sjungit hade fler gillat dom. Dock är dom är lika mycket schlager som EBB. Bra mycket snyggare stylade var dom än alla de andra killarna i tävlingen.
Hannah Graaf ”Naughty boy”
Detta var en artist med en låt som var dömd, tuggad på och utspottade så fort jag visste att hon skulle vara med. Döm om min förvåning när hon var både stilfull, låten var helt okej och jag faktist uppskattade den. Tydligen hade hennes röst varit osäker men det var jag för okoncentrerad för att höra. Otroligt snygg klänning. Som kommentatorn Pekka uttryckte: "Kvinnliga artister av båda kön har slängt lystna blickar på den klänningen." ASG! Synd på henne som inte kom vidare till Andra Chansen åtminstone:(
Andreas Johnson ”Sing for me”
Ursäkta mig, jag måste spy lite. UÄRK!
Men fan i helvete har ansvaret för hans styling. Den personen borde släpas ut i gränden och skjutas! (gammalt Gustavcitat) Det kan tänkas att hans kostym var okej men herrejävlar vilken ful och äcklig artist. Det var nog tur att han hade artistpass annars hade han förpassats ut till A-lagarna på bänken. Äckligt fett hår (hatar sånt) och glosögda ögon med stora mörka ringar under ögonen. UUUUUsch! Men låten var okej, så om man blundade, lät hjärnan förtränga hans utseende och bara lyssnade funkade den faktist. Förvånad dock att tv-publiken släppte igenom ett sådant uppträdande. Det var flax för honom. Men om han inte ändrar sitt utseende borde han släpas ut i gränden och skjutas.
_______________________________
Hrm, okej, det är nu fritt fram att ta tills sig min åsikter som sant och rätt. Vad som däremot inte är tillåtet är att komma med någon som helst slags kritik gentemot mig.
Summa sumarum:
Klent av musiksverige. Det finns inte en enda Schlagervinnare bland dessa. Får vi hoppas iaf. Något mer vi får hoppas på är att det bara kan bli bättre hädanefter.
Lilla Kycklingen
Tag en liten kyckling, tag en del livlig fantasi, tag stora mängder fördömande stadsfolk, krydda med hotfulla aliens. Voilá! Du har fått en roliga, spännande och igenkännande "barn"film.
Som alla vet skrämmer Lilla Kyckligen slag på en hel stad när han ringer i alarmklockan för att han tror att himlen håller på att falla ner i huvudet på honom. Det visar sig vara ett ekollon och plötsligt blir Lilla Kyckligen föremål för hån, skämt, filmer och allmän mobbing från skolmakraterna. Men var det verkligen ett ekollon... En kväll efter en tid av hån trillar så återigen himlen ner i huvudet på Lilla Kyckligen, men den här gången har han sinnesnärvaro att hämta dit som kamrater som kan bekräfta det. Dock ställer en naiv fisk till det och gör så att Lilla Kyckligen och hans vänner får ge sig ut på räddningsuppdrag. Och vad får dom se när dom kommer fram, ve och fasa! Ett rymdskepp! Och alla ni som har sett Världarnas Krig och tyckte den var läbbig, lite dejavú serveras här. Min 7-åriga systerdotter tyckte delen med rymdskeppet var läbbigt och jag är böjd att hålla med henne. Hur som helst, filmen är proppfull med hänvisningar till saker enbart äldre människor har koll på samt en gris som alltid sjunger kända låtar och framkallar smil på ens läppar. Nu följer en vild jakt för att undkomma utomjordingarnas bestialiska plan, för den är väl bestialisk?Man kanske ska ha barnasinnet intakt för att uppskatta filmen fullt ut men hur många vuxna önskar inte att bli barn igen och slippa allt ansvar? Det härär en animerad film som är mycket väl värd att se på! Men ni kanske vill ha någon att hålla i handen när dom tar sig in i rymdskeppet...
Favorit: Förklaringen till cirklarna i sädesfälten!
Som alla vet skrämmer Lilla Kyckligen slag på en hel stad när han ringer i alarmklockan för att han tror att himlen håller på att falla ner i huvudet på honom. Det visar sig vara ett ekollon och plötsligt blir Lilla Kyckligen föremål för hån, skämt, filmer och allmän mobbing från skolmakraterna. Men var det verkligen ett ekollon... En kväll efter en tid av hån trillar så återigen himlen ner i huvudet på Lilla Kyckligen, men den här gången har han sinnesnärvaro att hämta dit som kamrater som kan bekräfta det. Dock ställer en naiv fisk till det och gör så att Lilla Kyckligen och hans vänner får ge sig ut på räddningsuppdrag. Och vad får dom se när dom kommer fram, ve och fasa! Ett rymdskepp! Och alla ni som har sett Världarnas Krig och tyckte den var läbbig, lite dejavú serveras här. Min 7-åriga systerdotter tyckte delen med rymdskeppet var läbbigt och jag är böjd att hålla med henne. Hur som helst, filmen är proppfull med hänvisningar till saker enbart äldre människor har koll på samt en gris som alltid sjunger kända låtar och framkallar smil på ens läppar. Nu följer en vild jakt för att undkomma utomjordingarnas bestialiska plan, för den är väl bestialisk?Man kanske ska ha barnasinnet intakt för att uppskatta filmen fullt ut men hur många vuxna önskar inte att bli barn igen och slippa allt ansvar? Det härär en animerad film som är mycket väl värd att se på! Men ni kanske vill ha någon att hålla i handen när dom tar sig in i rymdskeppet...
Favorit: Förklaringen till cirklarna i sädesfälten!
40 year old virgin
En något annorlunda och intressant film. Dock inte så djup men helt okej att se.
Den handlar om 40-åriga whats-his-name som jobbar på en elektronikfirma, mycket lik OnOff (usch). Lite töntstämpel, samlar på actionfigurer och cyklar till jobbet. Personligen förstår jag inte varför det skulle vara dåligt. Både träning och miljövänligt. Nåväl, han har några vanliga tönttecken, dock inga glasögon:p, men man upplever honom inte som en totalt tönt egentligen, actionfigurerna är värda mycket pengar! Något egen men han verkar inte överdrivet blyg och han säger inte allför dumma töntiga saker. En dag blir han medbjuden på pokerkväll med sina arbetskamrater och efter några spel och några öl börjar dom prata om tjejer, sex och det snuskigaste dom gjort tillsammans med en tjej. När whats-his-name uppmanas att berätta en snuskhistoria ställs han i svårigheter. han har ju aldrig varit med en tjej! Nåväl, det kan ju inte hjälpas utan han hittar på en historia. Men han måste nog öva på att ljuga, för rätt så snabbt inser dom sanningen. Han är en 40årig oskuld! Sedan vidtas stora planer för att få honom knullad. Han blir överöst med "goda" råd och dras med ut på än det ena, än det andra. Inget hjälper. Att hans kompisar inte är världens bästa på att hjälpa honom, hjälper inte. Men filmen måste ju ha ett bra slut. Alltså kastar vi in en kvinna i lämplig ålder att bli förälskad i. Det strulas, det funderas, det grälas. Men för att få se om det blir ett lyckligt eller olyckligt slut måste ni se filmen. Något jag faktist rekommenderar! Även om det kanske inte verkade så i min recension. Men give me a break. Det är första recensionen jag gör!
Favvocitat: "There were two sides of that bus. They both hurt equally."
Den handlar om 40-åriga whats-his-name som jobbar på en elektronikfirma, mycket lik OnOff (usch). Lite töntstämpel, samlar på actionfigurer och cyklar till jobbet. Personligen förstår jag inte varför det skulle vara dåligt. Både träning och miljövänligt. Nåväl, han har några vanliga tönttecken, dock inga glasögon:p, men man upplever honom inte som en totalt tönt egentligen, actionfigurerna är värda mycket pengar! Något egen men han verkar inte överdrivet blyg och han säger inte allför dumma töntiga saker. En dag blir han medbjuden på pokerkväll med sina arbetskamrater och efter några spel och några öl börjar dom prata om tjejer, sex och det snuskigaste dom gjort tillsammans med en tjej. När whats-his-name uppmanas att berätta en snuskhistoria ställs han i svårigheter. han har ju aldrig varit med en tjej! Nåväl, det kan ju inte hjälpas utan han hittar på en historia. Men han måste nog öva på att ljuga, för rätt så snabbt inser dom sanningen. Han är en 40årig oskuld! Sedan vidtas stora planer för att få honom knullad. Han blir överöst med "goda" råd och dras med ut på än det ena, än det andra. Inget hjälper. Att hans kompisar inte är världens bästa på att hjälpa honom, hjälper inte. Men filmen måste ju ha ett bra slut. Alltså kastar vi in en kvinna i lämplig ålder att bli förälskad i. Det strulas, det funderas, det grälas. Men för att få se om det blir ett lyckligt eller olyckligt slut måste ni se filmen. Något jag faktist rekommenderar! Även om det kanske inte verkade så i min recension. Men give me a break. Det är första recensionen jag gör!
Favvocitat: "There were two sides of that bus. They both hurt equally."